The heat is on

Som en planerad PR-kupp exploderade sommaren över Luleå lagom till att vår USA-gäst landade. Så här är det alltid på sommaren här säger vi. Det är så varmt, så vackert och så mycket att stå i... mycket ska ordnas den här veckan och Lars och Randy är i studion nästan hela tiden. Tur att sommarvädret ger energi.

Rosa mamsell Ros

Man kanske kan tycka att det är lite ironiskt att jag, som inte tycker att man ska klä flickor enbart i rosa, råkade färga alla Selmas och mina kläder grisrosa. Hur jag lyckades få med en röd tröja i den vita tvätten vet jag inte, men så blev det. Jag försöker trösta mig och tänka på Grynet.

Preview.

Första mors dag som mor. Selma hade köpt en iPad i present! Det tycker jag var himla fiffigt. Och snällt! Misstänker att hon fått viss hjälp av fadern. Annat vi ägnat denna somriga helg åt: praktiserat på pappa Lasses jobb, kollat konstutställning (mycket skeptisk) och njutit av sol och praktfull grönska. Energi!

Golden times

Kanske var det den energiska starten på denna fredag, eller solen och blåhimlen utanför fönstret, men idag känner jag mig urstark och glad. Tacksam. Nöjd med livet! Trots avsaknad av treglasfönster och egen täppa. Jag har världens finaste man och världens finaste dotter, två coola typer att dela äventyret called life med. Vardagslycka. Och i höst väntar nya äventyr för oss tre. På andra sidan Atlanten!

Fyra månader...

...sedan livet fick en ny huvudperson. Världens finaste lilla tjej! Snabbt har det gått. Idag firade vi med purépremiär.

Vill ha hus.

Vi behöver mer utrymme. Helst ett hus. Med gräsplätt, stuprännor och treglasfönster. Vi hittar inget som passar. Kanske är det sommartorkan som börjat.

Men jag har det på känn - rätt hus finns där ute för oss. Någonstans. Någongång. Nya tag i höst? Suck.

Hej sommar!

Okej, isväg schmisväg - det här är också himmelrike. Åh vad jag älskar det här!

Breathe and reboot.

Möbleringsdrömmen sprack efter några dagars budgivning. Bostadsmarknaden är crazy! Baksidan med de låga räntorna verkar vara att folk verkar bjuda utan hejd, höjer med flera hundra tusen på en annars helt ordinär lägenhet. Risk för tung baksmälla för många om räntorna höjs... Nåja, vi släpper, går vidare och väntar på nästa feeling. Som tyvärr kanske inte kommer förrän i höst, snart börjar husmäklandets lågsäsong. Men nästa gång ska vi vara tuffare.

För övrigt är jag glad att jag väljer vad jag lägger energi på these days. Ta strid när det behövs, släpp och gå vidare när det är poänglöst.

Ljust och fräscht

Först tittar man. Sen kommer skepsisen. Man prövar nackdelarna och väger fördelarna. Sen börjar man mentalt möblera. Då är det kört. Vad kommer hända?

Aptit på liv

Det är magiskt att följa utvecklingen. De första tuffa månaderna har passerat och de tröstlösa skriken byts sakta ut mot en mer stabil vardag med rutiner. För varje dag blir hon mer och mer människa, för varje dag får man fler ledtrådar till hennes stora lilla personlighet. Hon har redan karaktär. Hon är glad och skrattar gärna, även mot okända människor (än så länge). Hon älskar att hoppa och studsa. Och när man sjunger sånger, helst med rörelser till. Hon har några olika skrik - ett när hon är trött, ett när hon är hungrig, ett när hon är uttråkad och ett när man gör rent hennes näsa med tops. Och idag upptäckte vi att hon är en bokslukare.

Svart-i-stan

Innan isen släpper blir den svart. Folk som inte har sett det brukar inte tro det, men svart blir den. Som ett svampigt sorgeflor på den en gång så mäktiga och blanka ismassan. Vi säger adjö och på återseende! Nu ska vi ägna oss åt annat några månader, men sen ses vi igen.

...och kärleken.

Rosig ros.

Tänk, jag trodde inte jag skulle vara så blödig. Å andra sidan, när Rosen är sjuk och febern stiger, vem kan vara kaxig då? Bara Rosen själv. Medan mamman och pappan oroligt tittar på tar hon kavat tag i doktorns finger, ler, smakar på gummihandsken och gurglar fram några ord medan ögonen glittrar. Tuffaste tjejen. Febern har iaf lugnat sig och diagnosen löd troligt virus i magen. Men hu, så det skär när hon är ledsen.