Kan själv.

Jag sätter ära i självständighet.

Jag gillar att lösa saker på egen hand och göra saker på mitt sätt. Avskyr att daltas med. Värst är det när det kopplas ihop med kön, av typen "lilla gumman, behöver du hjälp". Jag är ingen litet våp och jag kan själv. Så har jag känt så länge jag minns. Den här egenskapen är bra på många sätt, jag vet att jag klarar massor, men myntet har en baksida. Såklart. Envisheten är inte bara av godo. Jag vet att jag är dålig på att ta emot hjälp om den erbjuds, och ännu sämre på att be om den själv. Så det passar bra att öva ikväll när mamma har erbjudit sig att laga mat åt oss och hjälpa till med lite handling och avlastning om Selma blir skrikig. Det känns som guld värt, och ett bra tillfälle att låta hjälpen hjälpa.

Det är bra att klara sig själv, men ibland får man släppa på garden och ta emot omtanke. Tack mamma. För övrigt var natten himmelsk, sömn 6+3 välbehövliga timmar för hela familjen. Det tackar vi också för.