Tio dagar över tiden, sju timmar sömn sedan i lördags kväll. Sammanlagt.
Ryggvärk och fogskav gör det omöjligt att hitta en enda position att slappna av i. Fast jag är så trött att ögonen svider och jag bara vill gråta. Det är varken gulligt eller värdigt. Det är viktigt att vara utvilad inför förlossningen. JAG VET. Att konstatera det ännu en gång hjälper inte heller. Inga hemmakurer eller pep talks. Det är bara två saker som gäller nu: bita ihop utav helvete och härda. Det är nu den berömda envisheten ska visa vad den går för. Resultat so far: konstant ryggvärk och en elak jävla halsbränna.
Nu ska jag gå till mitt rum och stanna där tills jag blivit snäll igen. Håll inte andan.
No comments:
Post a Comment